En björn har siktats i vår by. Igår kom en björn springandes vrålandes mot en av älgjägarna (passgrannen med N). Han fick tur nog vittring och vek av. Det var inte så långt från där vi bor, så jag tordes inte gå med hundarna uppför skogsvägen som jag brukar, det blev att gå genom byn. Sen när man kommer ner på stora vägen är det en ganska smal asfalterad 90-väg där det körs ganska fort. Och kommer man då med fyra hundar i koppel så tar man lite plats men vad gör man när modet sviker? (OBS björnen på bilden har inget med artikeln att göra)
onsdag 9 september 2009
Nu har det hänt!
En björn har siktats i vår by. Igår kom en björn springandes vrålandes mot en av älgjägarna (passgrannen med N). Han fick tur nog vittring och vek av. Det var inte så långt från där vi bor, så jag tordes inte gå med hundarna uppför skogsvägen som jag brukar, det blev att gå genom byn. Sen när man kommer ner på stora vägen är det en ganska smal asfalterad 90-väg där det körs ganska fort. Och kommer man då med fyra hundar i koppel så tar man lite plats men vad gör man när modet sviker? (OBS björnen på bilden har inget med artikeln att göra)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Mindre björnar till folket, din är perfekt!
Ja..storleken har betydelse.
Hoppas den inte blir kvar så nära.
(den stora alltså)
Det kan inte vara trevligt att stöta på en riktig björn på promenaden. Däremot gillar jag den på bilden. Jättegullig!
Mysiga Morgan:)
Ni har nog lite vildmark uppe i norr som inte vi har här nede. På ett vis hade jag tyckt om att se levande björn, men det får hellre vara i en björnpark som i Dalarna, att stöta på en när jag är ute och går, brr.. det låter lite smått hemskt!! Då träffar jag nog hellre på din söta nalle :)
Oh fy farao vad läskigt! Jag är jätterädd för att möta en björn i skogen - trots att det inte finns några björnar i västgötaskogarna. Men man vet ju aldrig när de kommer...och jag är minst lika rädd för älgar och det finns det gott om. Håll i hundarna och dig själv nu, jag skulle bara gå ut med dem runt knuten.
Ja, du får vara försiktig när du går ut. Nu är jag glad att jag är öbo, för här är nog räv och örn farligast.
Vackra är dem björnarna men jag skulle aldrig vilja möta en björn! Oj, vad gör man då?
Så din lilla söta goa snälla björn föredrar jag också!
Hör ofta runt här om björniakttagelser. Vissa av våra svampställen ligger djupt in i skogen och en och annan gång har vi faktiskt sett färska spår troligt av björn. Tack och lov dock aldrig sett någon.. ta-i-trä. Men man är lite på helspänn.
Ojdå, det lät lite "scary"!
Föredrar den mindre varianten av björnar...
Skicka en kommentar