söndag 20 september 2009

Här uppe i norr

..... växer inte så många olika träd. Mest tall, gran, björk och nån rönn. Men på våran gård växer det ekar! En av sönerna till tidigare ägare planterade tre ekar här nån gång på 60-talet. De står tyvärr lite tätt för han trodde inte att de skulle överleva här men de gjorde de. Nu är de högre än vårt tvåplanshus. Men de är ju inte härdiga här så ekollonen hinner aldrig mogna. En sommar som var lång och kanonfin blev de bruna och jag tog in och la i en skål som prydnad men oftast ser de ut såhär. Fast de är ståtliga där de står och inte så vanligt med så stora ekar här uppe i norr!

6 kommentarer:

Rosenvante sa...

Vi har också Ekar runt oss där vi bor. De är så vackra när de är gamla och ståtliga. Däremot har jag lärt mig att man inte ska elda dem i spisen. Blir tydligen någon sorts syra som angriper plåtdetaljerna och gör att de rostar. Så det är bättre att låta dem stå och njuta av dem.

Astrid sa...

Härikring gör man gärna stolpar av eken. De blir väldigt hållbara.
Tror du inte du kan plocka ekollonen så där och låta eftermogna inne i fönstret, som man gör med tomater t.ex?

Sunna sa...

Hos mig hugger vi gärna ner dem för det är bra ved men måste ligga länge och torka

BiZen sa...

Visst är ekollen fina!
Men gamla ekar ute på tomten är inte så kul när det blåser och det ramlar stora kvistar från dem. Ute i det fria är dom ståtliga och vackra! //BiZen

Mia sa...

Har liksom aldrig tänkt på ekar som något "exotiskt" men jag var på konfirmation på Lillehammer för några helger sen, och där var det en äldre man, farfar til konfirmanten som skröt av sin ek, då fikk jag lärt mig att man inte ska så långt norrut för att den inte ska vara en självklarhet, så grattis till din ek :)

Mormors bod sa...

Har också ett gäng 100-åriga jätteekar på tomten, fast de är ju vanliga i mina trakter. Men vad skulle säga är att det var nog tack vare den täta planteringen som de överlevt. Ekar är hanar och honor och trivs bäst i par, tätt tillsammans, precis som vi människor.