onsdag 23 februari 2011

Tjusningen!

Tjusningen med att spinna är nog första omgången som blir klar, man får nysta och sedan börja tvinna. Att få känna på det färdiga garnet är inte långt borta. Undrar om tjusningen försvinner när man provat alla olika fibrer och inget är nytt längre?
PS Pompe hälsar och tackar för alla gratulationer!

6 kommentarer:

Rosenvante sa...

Nej, vet du vad, det tror jag faktiskt inte. Du kommer att utveckla massa nya idéer och blandningar en lååååååååång tid framöver.
Ines hälsar och tackar och vill gärna ha en pigg kompis hit direkt. :)
Katterna är bara så slöa hela dagarna och går inte att leka med inne.

fale artut sa...

NEJ, kan jag säga helt säkert! Tjusningen blir värre och värre! TÄNK när du vill ha ett garn på ett speciellt sätt, och Du KAN spinna det så! Hisnande säger jag bara!

Mia sa...

Tjusningen, stotlheten och faktiskt lite snålheten håller i sig. Eget garn törs man ju nästan inte sticka av, det är allt för värdifullt. Men efter en stund blir man ju nästan tvungen :)

Astrid sa...

Jag tror man kan fortsätta med samma länge, länge. Byta färg ibland kanske.

Cecilia sa...

Jo, det är nog så...jag tänkte först att jag skulle ledsna men sedan får man ju nya idéer och så sitter jag och klurar på nästa projekt och hur jag ska bära mig åt för att få det jämnare eller tjockare eller ojmnt på ett särskilt sätt eller kanske tvinnat av tre trådar eller...nej, jag ledsnar inte i första rasket!

Sunna sa...

jag kan tänka mig fortsättningen också, få ha garnet på stickorna och göra något åt sig själv, tänk ett par vantar som man kan titta på