Jag som inte skulle börja på nåt nytt föränn jag stickat koftan klar...... hm, fast jag behöver ju mössan och garnet hojtade så fort jag öppnade garnlådan: Vill bli nåt.... Har klappat det här garnet länge nog nu, ett bambugarn även detta från Carina i förra hemlisbytet.
(blogger skämtar igen med mig aprilo och vänder bilden på sidan)Idag är det en månad kvar till julafton! Ute regnar det och är grått, plusgrader och lera. Ingen julstämning precis. Men till julkommer flickorna hem! Längtar längtar....
10 kommentarer:
Jag har också boken den ropar den också
Margita
Låt min bouns-pappa gästblogga om ditt stickande!! Visst vill ni det med, damer? :D
// Han som vann, men inte fick något pris!
Klart vi vill ha in din gästbloggare Mia.
Vet du vad jag tror, eftersom garnet legat och gosat till sig och äntligen bestämt vad det ville bli så har man inget och säga till om längre. Koftan springer inte bort, så tat lungt du.
1 månad kvar????? Jag som inte ens börjat tänka julklapp ännu....som vanligt alltså.
Jag ska också få hem alla i år, ska bli så kul. Vet inte när vi var samlade alla över jul senast, en har alltid saknats pga resor och flytt utomlands.
En hel månad ? då har jag ju all tid i världen att bli färdig med alla hundrasjutton prosjekt som ligger. upps! den tiden kommer att gå himla fort. Jag tillhör inte dom som gör färdigt en ting av gången, så för min del har du min fulla förståelse. Det blir ju färdigt allt samman, frågan är ju bara när?
Det ska stå BONUS-PAPPA i den anonymes inlägg här ovanför!
Vad gillar du boken? Mycket klokt att lyssna på garnets röst, ungefär som barnets röst....
Man får ta fatt på tillfällena!
Jo jag ska erbjuda mannen att gästblogga, jag lovar!
Fale Artut
Boken är fin med fina bilder! En hel del inspiration får man! Tror den är perfekt till min dotter som inte har mönster i huvudet på sockar och vantar (sen tjuvlånar jag den nu medan hon är i Norge men säg inget!) :)
Jag tycker att det är karaktär när man lyssnar på sin inre röst: "jag vill sticka av just det garnet just nu". Om två veckor kanske man inte känner så och då kanske garnet bara ligger där i onödan och bleknar bort.
Man ska inte ha karaktär för så ljuvliga garner. den boken blev jag supernöjd med
Karaktär det är för andra, det! Tycker också att det är mycket som ropar nu, men själv så tar jag det så lugnt. Någon annan ska fixa julen i år! Ända ansträngningen blir att åka dit, jippiii!
Skicka en kommentar