Det här är min första orkide. Den fick jag av mina flickor för många många år sedan. Sedan den blommat över fick den stå bakom en gardin och där stod den i flera år. Tillslut blev jag less och bestämde mig för att kasta. Den blev dock sående ett tag till utan vatten innan jag kom mig för att ta den med till köket och sopkorgen. Och vad får jag då se? Jo en stängel. Sedan har den blommat varje år. Så efter det har jag hotat med vräkning när de inte velat blomma och en del har faktiskt hörsammat hotet!
fredag 8 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Jag förstår. Man måste alltså uppfostra sina växter med hårda metoder, inget daltande här inte.
Har också upptäckt att orkideer mår bäst av att vara ifred...
Kanske lite hot gör att dom skärper sig lite extra!
Heja Skellefteå....nu blev det ju spännande igen!
/Ann-Britt
Visst är det så! Det gäller inte bara blommor, ibland måste piskan fram för att det skall hända något!
hahaha! jaha då blir det till att hota i dag då!
Har en mini variant som jag väntar ska glädja mitt öga....
Ja den va fin..likna min första orkide..men fast hur jag gör,, vattnar, glömmer osv..så vill inte orkideer blomma..men min mamma hon har 5 olika som blommar o är så fina..o hon vattnar varannan vecka .
Fin orkidé!
Verkar som om orkidéer lever sitt eget liv och beter sig som de vill. I början skötte jag mina helt efter instruktionsboken och fick dem aldrig att blomma om. Nu får de en liten dutt vatten ibland och plötsligt har jag blommor nästan hela tiden.
Ha en bra helg!
Jag får njuta av dina vackra orkidéer när jag är hos dig... Här skulle de aldrig överleva. Jag tar död på de mest envetna blomsorter. Kanske skulle prova hotelser och piska. Det har jag aldrig gjort ännu :-)
Orkidéer ska man inte vattna för mycket - var 14:e dag och då genom att sänka ned hela krukan i vatten och låta den där "erbarmerliga jorden" som mest består av träbitar dra åt sig vatten. De flesta vattnar ihjäl sina orkidéer. När den blommat klart så dröjer det ett bra tag innan stänglar kommer upp igen.
Vi har ett 10-tal olika sorter - den sköter dem är min sambo.
Guckoskor, en nyhet för mig, tycker bladen var dekorativa i sig själv, med prickarna. Hos mig får plantor kämpa för livet jämnt, glömmer alltid att vattna. Nu är det bara torktåliga kvar.
Skicka en kommentar