Jag har gott självförtroende när det gäller att jag tror att jag ska komma ihåg saker. Men ett tu tre har jag glömt...... och tyvärr lär jag mig sällan av det misstaget för just den här gången tror jag ju att jag ska komma ihåg: vart jag lägger saker, vart jag planterar nya perenner osv. Detsamma gäller stickningar. Hur många gånger har inte nån stickning blivit liggande och när jag tar fram den minns jag inte vilken storlek jag valt, ändringar i mönstren jag gjort, lånat stickorna till nån annan stickning så jag inte minns sticknummret osv och då förblir de gärna ufos som bara ligger. Men nu har jag skaffat en antiufobok där jag skriver in stickstorlek, storlek på plagget, hur många maskor jag lagt upp med olika garn till sockar eftersom jag aldrig stickar dom efter mönster osv. Så nu kanske det inte blir så många ufon och gråa strån när jag ska fundera på hur jag tänkt det hela (en del gråa strån finns redan!).
Här snöar det och jag är så glad så länge det snöar. Vi har fått ha en vit december och jag vill inte ha nåt regn. Det har legat runt nollan både igår och idag men det har snöat!
6 kommentarer:
Ha, jag känner igen en del saker!
Alla utskrivna jättebra beskrivningar och jättebra stick- o virkböcker som man lägger på väldigt bra ställen och sen.... puts väck! Nu har jag en blivande väst som var härlig att sticka, med härligt garn och nu vet jag inte riktigt hur det var jag tänkte...
Tips om Kaninen finns på min blog.
Varsågod,DET kom jag ihåg i alla fall.
Jag känner väldigt tydligt igen mig, men är väl tillräckligt van att bedöma andras arbeten, så jag kan vanligen härleda mig fram till hur man kan göra. Det måste ju inte bli som man först tänkt. En bok vore jättebra, men känner jag mig själv skulle jag glömma att skriva in det i boken. Det skulle ligga en lapp någonstans, som väntade att bli inskriven i boken.
Låter som en smart idé att skriva upp allt. Jag är hopplös på att komma ihåg när jag ändrar saker och så sitter man där när man skall lägga upp nästa stycke och försöker komma ihåg vad man ändrade på det andra.
vilken himla bra idé!
Jag glömmer alltid fortare än ögat bort hur det var jag tänkte och gjorde och dessutom tycker jag att det är så himla mysigt med anteckningsböcker... Jag har en liten rosa lurvig bok liggande nånstans, den ska nog få bli antiufobok :)
Åh, vad jag känner igen mig!! Så gör verkligen jag oxå....tyvärr! Men jag brukar...när jag smält förlusten...repa upp och använda garnet till något annat, som förhoppningsvis blir färdigt..*ler*
Fin blogg du har!
God Jul & Gott Nytt År!
Kram Annika
Skönt att se att det är fler än jag som har problem att minnas det man tror att man ska komma ihåg....
Skicka en kommentar